jotunheimen

Efter förra årets bestigning av Kebnekaise var våra planer inför 2015 års vandring att bokstavligen ta oss till nya höjder. Vi skulle bestiga Norges näst högsta berg Glittertind i fjällmassivet Jotunheimen. 

Vi anlände till fjällstationen Gjendesheim på kvällen den 31:e augusti. Vi började direkt vandra uppåt för att få ett litet försprång inför morgondagen.

Skymningen kom snabbt och efter lite letande hittade vi plan mark i skydd från några klippor där vi kunde sätta upp våra tält. Vinden ven i tältduken och utanför gick fullmånen upp ovanför bergen. Vandringen hade fått en kall men fin start.

DAG 1

Morgonen därefter sken solen och den mörka kalla kvällen innan kändes långt borta. 

Efter en stadig frukost började vandringen på allvar. Dagens första mål var Besseggen, ett av Norges mest klassiska stycken natur.

Besseggen gjorde skäl för sitt namn och blev en perfekt start på vandringen.

På kvällen nådde vi första dagens mål: Memurubu-dalen. Vi badade i älven, lagade mat och hade en fin kväll i solen.

DAG 2

Erik och Daniel startade dagen med yoga. Eller en solhälsning kanske, vad vet väl jag. 

Solen började sänka sig över Jotunheimen och vi vandrade neråt i dalen för att hitta lämplig lägerplats inför kvällen.

DAG 3

Ännu en kall men solig morgon. Efter en snabb frukost styrde vi stegen mot högre mark och sjön Liervatnet.

Vinden och kylan blev allt påtagligare ju högre upp vi vandrade.

När vi lämnat snön bakom oss letade vi direkt efter en passande lägerplats. Tillslut hittade vi ett bra ställe, även om vi alla fick en sten eller två som extra liggunderlag.

På grund av min jävla ryggskada (sedan innan resan) käkade jag i vanlig ordning värktabletter och cox-hämmare till kvällsmat.

Till slut var det dags att krypa in i tältet och vi kunde ännu en kväll njuta av en fantastisk utsikt från lägerplatsen.

DAG 4

När vi vaknade föll regnet. Molnen jagade över himlen och stigen var lerig och jävlig men vi höll humöret uppe.

Erik och Daniel med berget Kyrkja i bakgrunden.

En kort stund bröt solen igenom molnen och vi tog paus för att äta. Lagom till att vi var färdiga kom regnet tillbaka och vi fortsatte vandra.

Vi nådde fjällstationen Spiterstulen och bestämde oss för att ta en paus och förhoppningsvis kunna vänta ut regnet. 

Regnet avtog inte utan fortsatte hela kvällen/natten. Det mesta blev fuktigt och när jag väl fått upp tältet var det sista jag ville att gå ut igen och laga mat. Så jag åt två kalla sojakorvar samt en påse nötter istället och somnade sedan till en ljudbok uppläst av Mark Levengood och ljudet av smattrande regn mot tältduk. 

DAG 5

När vi vaknade var det grått överallt. Så småningom lättade dimman och vi kunde se foten av Glittertind genom molnen.

Dagens första utmaning blev att ta sig över älven utan att ramla och bli blöt. Nattens regn hade fått älven att svämma över så den ordinarie vägen var borta men efter en halvtimma av lite hoppande fram och tillbaka nådde vi till sist andra sidan.

Min standardmåltid: Couscous, torkad sojafärs med chili/grillkrydda och torkad svamp. Tillsätt vatten, koka och ät. Smakar helt ok.

Plötligt sken Gustav upp! Mitt uppe bland molnen såg vi toppen!

Toppen på 2465 meter över havet var nådd. Inte riktigt lika mäktig känsla som när vi var på Kebnekaise förra året men Glittertind bjöd sjukt fin utsikt och en go känsla av att ha toppat höjdrekordet från i fjol. 

Det var verkligen bara sten överallt på vägen ner. Varje gång man trodde man såg en annan vandrare: en sten. Varje gång man trodde man såg en stig: mer sten. Varje gång man snubblade: på grund av STEN.

Vi slog läger en bit från fjällstationen Glitterheim. Utsikten var så storlagen att jag var tvungen att vända tältöppningen åt andra hållet.

DAG 6

Efter en lång RIKTIG frukost (lätt värt dyra pengar) på fjällstationen satte vi av mot Russvatnet. 

Vi tog lunchpaus i en skyddad sänka och myste i solen.

När vi slagit läger och ätit mat slog vi oss ner utanför Gustav och Eriks tält och drack varmt, åt choklad och spanade in sista etappen. Imorgon skulle vi vara tillbaka i Gjendesheim där allt började. 

DAG 7

Vi sa hejdå till våran sista tältplats i vildmarken och började den avslutande vandringen till Gjendesheim.

När vi nått fram till fjällstationen drack vi lokal öl och tog det lugnt. Totalt sju dagar hade vi vandrat och om vandringen var det bästa med den här resan så var att komma hem igen kanske det näst bästa på något vis. 

Mina fina vandringskompanjoner. Nästa år gör vi om det igen i nya landskap och kanske även med fler vänner. Längtar redan.

. . .

fjällvandring #5

Dag fem var dagen då vi skulle bestiga Kebnekaise. Vi gick upp tidigt, åt en snabb grötfrukost och påbörjade vandringen.

Det intressanta med Kebnekaise är att om man ska bestiga berget från östra sidan som vi gjorde måste man först bestiga ett annat berg, gå ner från det och sedan upp igen för att komma till toppen. Ovan ser ni första berget.

Choklad-paus. Så jävla viktigt för orken och humöret.

Till slut tornade sig Kebnekaise äntligen upp sig framför oss. Toppen låg långt uppe bland molnen.

Sista bilden innan Fredriks hälsena gav upp och han fick halta tillbaka nerför berget. Tyckte så sjukt synd om honom att behöva ge upp halvvägs till målet men han tog det väldigt bra. Själv hade nog jag brutit ihop helt haha. 

Daniel och jag fortsatte själva mot toppen som kändes oändligt långt borta. Varje gång vi tänkte att "snart, snart ser vi den nog" var det bara mer sten och mer vandring framför oss.

Sista utposten. Daniel poserar vid Sveriges mäktigaste utedass.

Till slut, efter sex timmars lång och slitsam vandring såg vi äntligen toppen!

Daniel försöker dölja dödsångesten inför att befinna sig på dryga tvåtusen meters höjd.

På varje sida om oss på toppen stupade det flera hundra meter ner mot glaciären. Svindlande.

Jävla mäktig känsla det där, att bestiga att berg. Bättre än så kan jag inte beskriva det.

När vi kommit ner från berget, pustat ut och dött en smula av utmattning, gick vi alla tre till fjällstationen och drack öl. Har nog aldrig njutit så mycket av en öl som i just den stunden. Och som ännu en fin detalj till den redan underbara dagen hade någon lämnat kvar oöppnade chips och chilinötter vid vårt bord. Guldkant!

Senare på kvällen ramlade vi tillbaka till tälten.

Den kvällen sov vi alla väldigt bra. En mycket fin dag var över, och även resan var över. Dagen därefter sa vi hejdå till Kebnekaise och började vandringen tillbaka mot civilisationen.

Tack för den här gången Norrland.

fjällvandring #4

Den fjärde dagen var dagen då vi skulle nå fram till Kebnekaise fjällstation. Vi hade gått långt dagen innan och skulle hinna lagom till lunch.

Vi lämnade den där blåsiga regngropen till dal bakom oss och blickade istället framåt (och uppåt) mot Kebnekaisemassivet som nu tornade upp sig.

Hittade denna lilla kärleksförklaring på marken och kunde bara inte motstå att förbättra den lite. Missar ni poängen är ni antagligen inte tillräckligt depraverade.

Vi kom fram till fjällstationen lagom till lunch och pröjsade glatt 110kr för en helt fantastisk buffé.

Började nästan gråta när jag såg att dom hade kalamataoliver och att man kunde ta hur mycket som helst. Lyckan var total.

Efter maten gick Fredrik och jag en sväng upp på kullen bredvid fjällstationen och spanade mot bergen.

Fun fact: Den (eventuellt sinnessjuka) killen som sitter där SPRINGER tydligen upp och ner från Kebnekaise på ett par timmar. Helt sjukt.

När vi kom tillbaka från fjällstationen låg vi länge och bara njöt av eftermiddagssolen i slänterna vid lägerplatsen. Kändes otroligt välförtjänt efter gårdagens regn.

Till sist gick solen ner bakom bergen och det blev kväll. Jag skippade min sedvana att gå på upptäcktsfärd den kvällen och sparade istället på krafterna till nästa dag då vi skulle bestiga Berget med stort B.

Kebnekaise.

fjällvandring #3

Den tredje dagen vaknade vi upp till vindens tjut i tältöppningen och molnen som jagade över himlen.

Vi gav oss iväg direkt för att hitta en plats i lä där vi kunde laga frukost och fylla på vattenflaskorna.

Hjortronen jag plockade kvällen innan kom till användning.

Efter några timmars vandring bestämde vi oss för att ta en genväg. Istället för att gå mot fjällstationen Singi tog vi en alternativ väg som gick över kalfjället.

Vi stannade till för lunch. Jag gjorde nån slags soppa där jag blandade lite av varje. Började med att blöta upp torkad svamp, sen i med potatis-purjolöksoppa och till sist nudlar och kryddor. Seee-vingott.

Det började regna och vi sökte skydd under några utskjutande klippor.

När regnet hade lugnat ner sig satte vi av igen.

Vi kom fram till dalen som skulle leda oss området nedanför Kebnekaisemassivet. Vädret gav oss verkligen ett jävla motstånd, det regnade och vinden blåste fukten och kylan långt in under kläderna. Vi vandrade dock på med målet att komma fram till slutet av dalen innan kvällen.

Det blev uppehåll i regnet och vi passade på att snabbt slå läger vid nåt slags mini-delta i slutet av dalen. Sedan blev det snabbt kväll så vi gjorde mat och tog det lugnt i tälten.

Efter en stunds vila i kände jag av den där kvällstristessen ännu en gång. Det kröp i benen och jag bestämde mig för att klättra upp mot toppen av dalen för att njuta av lite utsikt innan läggdags.

Sen var det ju det där med att ta sig ner igen..

Den kvällen somnade jag tidigt och sov sådär bra man bara gör när man är riktigt trött i kroppen. Utanför tältet ven vinden och jokken brusade monotont och sövande. Genom tältfönstret såg jag hur molnen jagade längs de mörka bergsväggarna. Fint.

fjällvandring #2

Första morgonen på vandringen bjöd på perfekt väder. Vi åt frukost (jag åt gröt med nötter, russin, äpple och nyponsoppa) och sedan gav vi oss iväg.

Vatten och matpaus. Här upptäckte jag också att jag hade glömt all min pasta hemma och suckade DJUPT (men som tur var skulle vi under dagen passera Kaitumjaures fjällstuga där det fanns butik så problemet löste sig).

Vi korsade en förgrening till Kaitumälven och började närma oss fjällstugan.

Hjortron, hjortron överallt.

När vi kom fram till fjällstugan köpte vi det som var viktigast: chokladdryck, pasta, öl och chips. Sen fick vi en LÅNG utläggning från gubben i stugan om riskerna med eldning på barmark, nedskräpning och att dricka stillastående vatten. Log mest hela tiden, han ville trots allt bara väl.

Det var ordning och reda i butiken (med undantag för den där jävla gulaschen).

Sen gav vi oss av igen.

Vi hittade en grym tältplats och satte upp tälten i god tid innan kvällen.

Vi gjorde mat (tomatsoppa för min del).

Jag gick i vanlig ordning en sväng runt lägerplatsen innan mörkret lagt sig över fjället. Hittade massor med fina hjortron som jag sparade i en burk för att ha på frukostgröten morgonen därefter. Sen drog jag mig tillbaka till tältet och somnade.

fjällvandring #1

I somras var det dags igen. Norrland kallade på oss så jag, Daniel och Fredrik tog nattåget från Stockholm en varm dag i slutet av juli. Vi kom fram till fjällstationen Vakkotavare på förmiddagen och därifrån började vandringen.

Ju högre upp vi kom desto kallare blev det och regnskurar svepte fram över kalfjället.

Hittade en fin fjällripa som hoppade omkring på stenarna vid forsen.

En skogsstjärna.

Efter en dryg mils vandring över kalfjället började det äntligen gå nedåt igen.

Vi satte upp som mål att ro över sjön innan kvällen och slå läger uppe på kalfjället på andra sidan.

Daniel, som precis börjat återhämta sig från en förkylning, tappade för en stund förståndet inne i björkskogen och låg mest och garvade i mossan. Typiskt.

Nere vid sjön Teusajaure hade man två alternativ: pröjsa 330:- per skalle och få skjuts i motorbåt av gubben i fjällstugan eller ta en egen båt och ro över av egen kraft. Självklart rodde vi över. I den sämsta av båtar och med regn+motvind kom vi till slut över och pustade ut på andra sidan.

Där värmde vi upp mat, käkade och tog oss sedan upp för backen till kalfjället.

I backar som denna var jag glad att jag hade packat väskan så lätt.

När vi hade kommit upp på kalfjället slog vi läger för dagen. Vi gick och la oss nästan direkt men jag kunde inte motstå att först gå en liten promenad runt lägerplatsen, titta på utsikten och bara njuta lite för mig själv. Resan hade verkligen börjat så sjukt bra, och det fanns mycket mer kvar.

skogshus

En av få skisser som fått färg och textur den senaste tiden.